Anna Anna och Lars




En oslagbar kombination skulle jag vilja påstå.
Speciellt när man även blandar in pizza,  skvaller från de senaste fyra åren, samt en uppdatering om vår ungdoms dagar som små fina flickebarns-exemplar .

En av dessa uppdateringar gjorde gällande ett trevligt kalas som vi skulle på, för MYCKET LÄNGE SEDAN.
Vi var bjudna på födelsedagsfest hos vår manlige kamrat, som hade det goda omdömet att alltid skjutsa oss vart vi ville, när vi ville, hur vi ville. Lite hemskt kan man tycka så här i efterhand, men jag tror han tyckte om oss hemskt mycket ändå. 
I alla fall dom gånger vi var sams.

Hur som helst så hade vi hade skapat en mycket trevlig present, bestående av ett album med födelsedagsbarnets liv (mest sådant som vi tyckte var väsentligt, dvs diverse pinsamheter) med egenhändig text och bild. Mycket underhållande och trevligt reslutat tyckte vi själva.

Detta album bestod bland annat av en episod från Hunges sommarfest, innehållandes födelsedagsbarnet, en kvinnlig bekantskap till denne, samt en förening av detta i ett baksäte på parkeringen.
Självklart med både text och illustrationer.
Detta tyckte vi var allra roligast och var mest nöjda med.
Tanken var självklart att det bara var födelsedagsbarnet som skulle ta del av presenten.
Hela byn, diverse släktingar, och vi, anslöt till kalaset.
Mycket otippat dök även den gamla kvinnliga bekantskapen upp, detta hade vi inte riktigt hade räknat med och kände oss inte helt bekväma i situationen. Man kan säga att vi höll oss lite på vår kant för en stund.
Till vår stora fasa började sedan vårt egenhändiga album helt oplanerat att cirkulera runt i sällskapet i en rasande fart.
Det hade vi DEFINITIVT inte räknat med.

När presenten till sist nådde fram till den kvinnliga bekantskapen, ville vi tillverkare försvinna ner genom födelsedagsbarnets gräsmatta och sedan gräva över en ansenlig hög med storsten över flykt-hålet.
Vad som sedan hände har jag förträngt, och lika bra det är nog det.
Det var sista gången vi blev bjudna dit.

Sammanfattningsvis var det en mycket bra kväll (och nu pratar vi inte längre om kalaset, utan anna anna och lars-kvällen), och JAG TYCKER OM DIG SÅ MYCKET ANNA!
Det är ganska precis såhär:

En vän är den som vet allt om dig och ändå tycker om dig.

Men nu blev det hemskt allvarligt. 
Så jag avslutar med ett exempel på sådant som jag lär mig av Gunilla.

Det löser sig sa han som sket i slasken.

God Afton.

Kommentarer
Postat av: Lars-Erik

Haha, det är alltid så underhållande att läsa dina bloggar Anna! Få skriver så enkelt, finurligt och träffande, allt på samma gång!

2009-12-01 @ 00:15:20
URL: http://www.lejonsson.com
Postat av: Anna från "Anna Anna och Lars"

Hahaha...hoppas återigen att ingen "obehörig" irrat sig in på din blogg så vi behöver gå igenom det där hemska igen...



Nog var det en trevlig kväll alltid även om jag inte kan förstå vart det där med "fina flickebarnsexemplar" kommer in i bilden?!



Men du Anna, hur som helst, jag tycker ju så hemskt mycket om dig också! Det har jag ju alltid gjort! ♥

2009-12-01 @ 11:57:55
Postat av: a finmoster

Hej, igår var vi på Thor-Leifs! Kram

2009-12-06 @ 14:19:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0