Halv åtta hos mig, fast halv sju och utan okänt folk.


En trevlig utekväll kom vi på att vi skulle börja med Halv åtta hos mig, och jag tog glatt på mig den första söndagsmiddagen.
I vanlig ordning tänkte jag att det är himla tur att det är så länge kvar till den där söndagen, och dessutom var jag ledig hela den helgen så jag skulle kunna pyssla iordning allt i dagarna två.
Men rätt som det var så blev det fredag, och det bar sig inte bättre än att det råkade bli dans på fredag å lite fika på stan på lördag och sen for vi visst till Ö-vik på dans.  
Efter att ha kommit hem kvart över sju på söndag morgon var jag pigg å alert å sugen på att marinera kyckling.


Menyn. Med lite chokladsås på.

Jag funderade på korvstroganoff först, men efter påtryckningar från olika håll så kände jag mig tvingad att byta ut det inslaget.
Alla blev mätta och ingen blev sjuk.
En mycket bra middag.

Sen blev det uppträdande. En saftig reportoar med två låtar, tagna ur musikpärmen från årskurs fyra.

Stående ovationer är att ta i lite, men nog klappade dom lite tafatt i alla fall och tittade förstående på varandra.

Sen blev det gästspelning.
Daniel använde bara en knapp under sitt framträdande, och ropade exalterat "Men HÖR ni inte! HÖR ni inte vilken låt det är!!!" Och SOM vi försökte höra. Men det enda som hände var att vi grinade av skratt.
Och Linda spontandansade lite i soffan.


Frida Jularbo drar av en fin en bit.

Men nu har det slagit runt ordentligt.


Mycket roliga grejer, lite sova.
Den här sömnlösheten har gjort mig galen.
Jag har gjort femton matlådor på en dag, bestående av lasagne och korvstroganoff. Två nya recept, EN DAG. Hade det handlat om en sådär fyra-fem år så hade allt varit i sin ordning.
Redan efter lasagnen var jag så uppspelt så jag var tvungen att höra av mig till min lika köks-handikappade vän Amelie. Vi förstod att det var något stort som höll på att hända.

Det var för två veckor sedan. Nu är det ny vecka och jag verkar inte ha blivit bättre.
Förutom att jag håller på att få skörbjugg av att äta varannan korvstroganoff och varannan lasagne, så funderade jag på att rensa skafferiet igår. "För att se om man kan sno ihop något".
Ja jag GJORDE det ju såklart inte, men bara att tanken fanns där är lite skrämmande. Men det klart, med den ensidiga kosten är det svårt att tänka riktigt klart.
Jag måste ha genomgått någon sorts förvandling. Ja, det kanske till och med har skett ett mirakel.
Men sen tog jag fram dragspelet, och det lät lika hemskt som innan. Så jag är nog inte så illa däran.

För att hålla skörbjuggen i schack fick jag ett nytt recept av Helena.
Tur någon försöker hålla mig vid liv.
Nu ska jag skriva handlingslista inför morgondagen.
Falukorv... Ketchup... Lök...

I´m on a mission





Och det var till årets lussebulle-bak-kväll hos Svea och familjen omständig.

Rikkard som är den (ende) av oss med några sorts kökskunskaper överhuvudtaget, kom med lite diskreta tips emellanåt, (han har numera lärt sig att för fridens skull lägga fram ALLT sådant väldigt diskret. för vi kan ju redan allt. det borde han ju veta.) medan vi himlade med ögonen och irriterat sa i kör `Men ÅÅÅHH, det VEET vi väl.`
Och när han gick så kanske vi justerade lite. Men bara lite lite.

Å lill-Astrid, som inte bidrog så mycket till bakningen men som skrek och åt desto mer.

Allteftersom bak-kvällen fortskred så anslöt sig även den äldre upplagan till det lite sämre humöret,
men när dagen avslutades hade vi fått ihop 48 bullar med alldeles för mycket mandelmassa för att det ska vara  hälsosamt (Men GAAAHHH VAD GOTT!!!) utan ALLT för stor dramatik. Bra dag.


Jahaja.

Då var det semester då.
Efter att i flera veckor ha suktat ut från jobbet till den 25-gradiga värmen, kom så semestern.
Och poff sa det så blev det nio grader och regn.
Men jag betar av semesterlistan i alla fall.
1) Åka på kakkalas. (Jag har nu missat alla utom det allra sista på hela sommaren, och när vi kom dit hade dom ätit upp allt. Typiskt.)
2) Ligga i soffan och läsa tidningar och äta snask en hel dag. (Efter en timme hade jag magknip och tidningarna var slut).
3) Gå på stråket varenda dag. (En kväll hitills).
4) Ha en mycket hälsosam och sund semester som gör att jag återvänder som en ny och mycket vältränad människa i höst.
5) Punkt 1,2 och 3 är svår att kombinera med punkt 4.
6) Bli brun.
7) Punkt 6 är mycket svår att kombinera med vädret.

Lite halvgamla grejer som hänt sen sist.
Retreat i Mordviken.





Morgondimma


Sally åker på utflykt.


Och är man i mordviken vill man fiska (läs; någon tvingas följa med mig och fiska).
Utöver den vanliga fisketuren med varannan bottennapp, varannan fastna i den som är med (detta kan ha något att göra med att jag numer får tjata mig till att någon ska följa med), kryddades den här kvällen även med att jag i min iver efter att ha fått kvällens första fångst (aborre på ca 50 gram) kastade så entusiastiskt så hela rullen flög iväg.



TADAA!


Men det var långt ifrån det mest underhållande den dagen.
Här har kaptenen just missat att han inte riktigt har kommit fram än, och hoppade rätt ut i sjön istället för iland.
Det skulle ju vara för hemskt att börja skratta när det kunde ha gått hemskt illa, så jag väntade tills jag hade försäkrat mig om att han inte hade drunknat alternativt slagit ihjäl sig (0,5 sekunder) innan jag började skratta så jag inte tog mig ur båten.







Vi fick inte bara upp våra egna fisketillbehör, utan även fisk.
Två gäddor och sex aborrar.
Aborrarna hann vi äta upp innan jag kom på att jag skulle ta kort på dom.

Som vanligt blev jag sugen på att baka.
Den här gången spröd chokladtårta. (Obs, den HETTE verkligen SPRÖD CHOKLADTÅRTA)

Och spröd var det.


Halvvägs in i bakandet och likheten är slående.
Det aktuella receptet är på den kladdiga högra sidan.
(Som att det skulle spela någon roll.)

Men, det reder sig sa han som sket i såsen.

Dagens matlagningsbetyg:



-Tack för matlådan gumman, fisken var jättegod.
-Fisken?? Det var ju för fan kyckling!!

Mors Dag

hemma hos fina mamma



Dagen till ära skulle jag baka tårta.
Det slutade med att en av tre tårtbotten brändes (eller egentligen allihopa, men en var lite mer hälsovådlig än de andra)
och NÅGON

åt upp en halv.

Så det blev en lite förkrymt variant,  men mycket bra ändå.

Anna, lite sådär lagom halvkass på att laga mat


EEEhh, I DON´T THINK SO.
Lägenheten är rökfylld och jag har gjort Flygande Jacob.

SYLT


Blåbärsplockning i hårt klimat vid skidstadion. 
Observera det praktiska systembolags-kärlet som endast erfarna plockare använder sig av.

Utöver tre deciliter blåbär fick jag också med mej kunskapen att det är fullt möjligt och inte alls särsilt svårt att gå vilse på skidstadion. Om man har tillräckligt dåligt lokalsinne och bara tittar ner på blåbären som någon redan har plockat, så kan man komma fram på ett HELT annat ställe än där man började även fast man tror att man har gått samma väg tillbaka. Ja man kan helt plötsligt nästan vara på jobbet! Är det inte fantastiskt.
Jag ska kolla om man kan få köpa en sån där liten barn-kundvagn med en flagga på som jag kan ha med mej, så kanske någon hittar mej.
Det regnade ganska mycket.
Särskilt mycket när man har en regnjacka som inte tål regn. Och vanliga byxor som ABSOLUT inte gör det.
Men eftersom man är en riktig viking så plaskade jag tappert vidare genom tuvor, stenar och skidåkare.




Och allt detta blev detta, och en hink med vinbär på balkongen som jag måste förbarma mej över innan något annat gör det.




Jag blir alldeles rörd över mina fina husmoders-instinkter.

Kanal 5 diskuterar huruvida man ska byta ut Jamie Oliver




mot "Anna & Mari lagar"


Hur kunde det bli såhär? Så lika men ändå så olika.


Mari är nöjd med sin insats.

Till en början var hon lite nervös inför bak-projektet och ville ha 
coachning. Men blev snabbt självständig och tog egna djärva initiativ (tex att INTE fråga varje gång om "det här verkligen är en tesked"), och utbrast plötsligt glatt "jaha! här skare va tre matskedar kaffe!" och började sleva upp kaffepulver direkt ur påsen. Lyckligtvis hann jag hejda hennes framfart innan pulverkaffe-kakan hade varit ett faktum, men höll mej fortsättningsvis i närheten av både henne och bunkarna.

Mari är glad ändå


Ordföranden i glupskhetsförbundet skyndar sig att smaka, och bränner tungan på en hallongrotta med snitt-temperatur 225 grader.
 






Finn ett fel.


Ökensand med betong-touche. Dom ser så delikata ut att dom skulle kunna 
vara omslagsbild i 7 sorters kakor.




Kvalitetstest är den viktigaste av alla tester i bakning.




En krämig och härligt hemmagjord vaniljsås.
Här vet vi inte heller EXAKT var det började gå snett.


Och resultatet: (efter magknip)

Trallallalllalaaa vad vi är bra


Mc Donald, you wont see much more av mej framover





Jo så har jag ju

gjort äppelmos.

Hörrödu Leila

This branch isn´t big enough for both of us.
 

muffins.


Plats för fyllning.




Men så, genom ett mirakel...




TADAAAAA!!   Anmäl mig inte, jag har faktisk inte stulit bilden från någon tidning. Jag har bakat dom alldeles själv.


Se vilka trinda praktexemplar!

23.45

Det är bullar överallt.





Kalasbullar och ättiksprit

I fem timmar har kalas-bulls-baket varat, och jag är rädd att det är ett tag kvar. 
Efter några missöden i början, där bagarn plötsligt glömt om det var socker eller mjöl han blandat i degen, samt några andra små oplanerade ändringar i receptet, och ojsan det var visst slut på lite grejer, så är väldigt många bullar i ugnen nu.
Jag har själv inte varit så aktiv i själva baket, eftersom husmodern i mig har lagt in god-jul-gurka. LAGT IN GURKA! Herregud, vad kommer härnäst?!
 Åtta-dagars-lång-kok av hel gris som jag själv jagat med pil och båge ute på frösön?
Jag lever i en annan tideräkning tror jag.

Min avdelning.

När gurkan var inlagd och jag fått chili-frukt på läpparna och i resten av
ansiktet gjorde jag god-jul-i-efterskott-korten.




Samt förevigade min nyinköpta blomma som är väldigt välmående.
Jag inhandlade samtidigt en liter gödning, i hopp om att få liv i dom 
arma stackare som redan finns här och som befinner sig i rehabiliterings-hörnan
bakom gardinen.

På väg till jobbet i morse. Ytterligare en bild med min värsting-kamera-mobil.

Anna lagar mat (Eller "varför kan det inte bara gå bra?")




Ser det inte gott ut så säg

Nu är det avgjort. Fredrik har fått sin Sofia. KP valde fel. Susanne valde åtminstone rätt även om jag inte är så förtjust i henne. Och Anders. Ja, det blev ju precis sådär fint som man hade tänkt. Och så värsta bonusen; att nästa avsnitt är REDAN I MORRN!!!

                                                                         Degen medan kvällen var ung

image18
image19
 Degen lite senare. Amelies farhågor om att vi skulle sluta våra liv som i julkalendern hon hade sett (måhända är hon den ENDA som har sett den) där degen jäste ut över hela huset och dom flesta i princip dog, inträffade som tur var aldrig.


image20
Ser det inte husmoderligt ut så säg.
image22
Varför göra bullar när man kan göra nåt så mycket större.
OBS så här städat och rent var det inte på hela kvällen. Amelie har bara riggat upp så att det skulle se ut lite som på Lailas jul. Ja fast i vanliga fall har dom väldigt fint förstås.
image23
Griseknoar och lite annat.
image24


 
image21
                                                               Här är mina byxor innan dom sprack vid fikat.

Tack till fotograf rikkard och amelie


RSS 2.0