AnnaStekPanna

03.45 i morse: Jag kommer ner till pärlan och kommer på att jag glömt sätta i motorvärmaren= isig bil. JÄTTEISIG.
Ungefär såhär.
 
Jag måste ha en illustration för att döva mitt samvete över mina dåliga idéer.
Den VAR nästan såhär isig. Faktiskt.

Ja jag skrapade å skrapade, men det var så HIMLA tjock is så det hände ju inget.
Det var då jag kom på den briljanta idén att bara skrapa fram ett litet titt-hål för att spara lite tid.
Det är ju ändå så kort bit till jobbet, och ingen annan än jag ute. Jag borde alltså inte kunna ställa till med nån större skada. 
Bara jag ser vägen så kommer det gå fin-fint.
I samma ögonblick tänkte jag också att det vore väl himla typiskt om polisen skulle ta mig nu,
sitter här å blind-styr och inget skatte-märke har jag heller. (Och bara därför har jag fått höra en massa skräck-historier om hur polisen typ har lurpassat på dom utan skatte-märke å sen åker dom in i finkan. FOREVER)
Men det kändes mindre troligt att det skulle inträffa 03.50 tisdag morgon.
Ja jag puttrade iväg ialla fall, och såg lite hjälpligt ut genom mitt lilla hål.
Men innan jag hade kommit ut på rådhusgatan så hade det förbannade hålet immat igen.
Och när jag sitter där å kör och torkar hålet i rutan som bäst, så möter jag ju förstås en polisbil. Som FAKTISKT gjorde en alldeles olaglig u-sväng för övrigt. Och inte alls höll avståndet som man ska, för dom låg alldeles väldigt nära tyckte jag.
I mitt stilla sinne tänkte jag att dom ska säkert bara på statoil och köpa korv.
Att jag sen sitter här och inte ser nåt det bryr dom sig nog inte om.
Så var det inte.
I värsta CSI Miami-stuk såg jag genom den tjocka isen att dom blinkade och satte på blåljusen.
Hade dom sladdat, kört in i en massa stolpar och allt runtomkring exploderat hade det VERKLIGEN varit CSI Miami.
Men det gjorde dom inte.

Jag började ana oråd. Det fanns inte så många andra än mej att jaga där på morgonkvisten.  (det låter så spännande med jaga!!)
Eftersom jag inte såg nåt så var det lite svårt att köra på sidan av vägen och stanna, så jag stannade mitt på vägen.
Ut kommer en polis stor som ett hus, (det kanske kändes så extra mycket eftersom

jag sitter så långt ner att jag inte ser motorhuven) och ser inte alls trevlig ut.
Grov farlig polis-röst: -Vi ska göra en kontroll här
Jag, inte fullt så grov och farlig -Jaha, ja, mmm. (Jag såg mina besparingar försvinna in på polisens bötes-konto)
Så tar han upp VÄRSTA walkie-talkien (eller nåt) - Vi har stoppat ett fordon här, Kalle Johan Fredrik, jag upprepar Kalle Johan Fredrik, utan mmmggggmmmm (jag hörde inte vad han sa men jag misstänkte starkt att det var skattemärket som låg i handsfacket som han tyckte skulle va utanpå bilen. Och jag kände mej som en hemskt illegal människa )
Sen kom det en till polis som var betydligt mindre och ofarligare.
Så fick jag blåsa (och så fick jag tvångstankar och tänkte att TÄNK OM JAG HAR VARIT UPPE I NATT UTAN ATT JAG VET OM DET OCH DRUCKIT UPP VINET?!? Men det hade jag inte.)
Och så tittade dom runt på min fiina fina bil.  Fast dom sa inget om hur fin den var.
Å jag satt och viftade lite tafatt med mitt skattemärke och förklarade ingående hur jag faktiskt HADE försökt sätta fast det, men att det ramlade av och så kom det snö på och då gick det ABSOLUT inte att sätta fast.
Den gode av dom två sa att han förstod, och förklarade så trevligt hur jag kunde ta lite T-sprit när det blir varmare ute, gnugga och försöka igen. (Man är ju charmant redan fyra på morgonen. Ja jag alltså. Patrik trodde det berodde på att dom såg att jag var "grön". BAH.)
Den onde stog bara och såg ond ut.
Sen var det tydligen klart, och inget sa dom om mitt titt-hål. Eller nåt annat.
Bara kör försiktigt, och eftersom jag kör som en kärring var ju inte det nåt jag behövde fundera över.
Ja så då fortsatte jag min färd och det gick riktigt bra.

VAR DET INTE SPÄNNANDE SÅ SÄG!!

04,00 anlände jag till jobbet och tyckte att jag hade hunnit med riktigt mycket.

Jaha, vad har ni gjort för spännande idag då?