Igår kväll kom pärlan hem!
Efter en lång rehab-vistelse kom han så hem igen, efterlängtad som få.
Han har tydligen genomgått en ganska stor undersökning vad jag har förstått.
Mekanikern PATRIK har lagt all sin vakna tid till att lokalisera alla pärlans brister.
Och han lät så fint (pärlan alltså), spruttade iväg och var till och med glad i uppförsbackarna! Annars har det känts lite som att man kör lastbil när det blir uppför, det går liksom saktare och saktare.
I morgon bitti ska han få sitt eldprov, om han startar när jag ska till jobbet.
Åååhh pärlan!
Jag har jobbat i helgen, och i eftermiddag blev jag bjuden på middag i mitt andra hem, ja min fosterfamilj skulle man kunna säga.
Dom ger mej mat, skickar med matlådor och oroar sig när jag är ute och går i mörkret.
Ungefär som mamma och pappa. Fast det är Amelie Och Rikkard.
Kocken tillagar thai-middagen. Han är väldigt glad egentligen.
Och väldigt bra på att lag mat.
Och väldigt bra på att lag mat.
Sporty kock nummer två gör en delikat efterrätt.
(Sportutstyrseln stämmer verkligen överrens med smör-å-socker-kletet i bunken...)
(Sportutstyrseln stämmer verkligen överrens med smör-å-socker-kletet i bunken...)
Det var mycket godare än vad det ser ut.
Good night.
Kommentarer
Postat av: Kristin
Härligt med sådana vänner :)
Postat av: anna
jag vet!! :)
Trackback
